Överskriften är till mig själv.
Jag känner mig skyldig att skriva nu. Det var ju trots allt 10 månader sedan. 10 månader... om jag bara visste hur bra allt egentligen var då. Att jag hade mina tvivel, hur kunde jag tvivla på det så underbara förhållandet som jag då var i.
Självklart hoppas jag fortfrande på att det ska vara vi resten av livet.
Den stora skillnaden nu, är att vi inte ens är tillsammans nu.
Det har gått fyra månader sedan vi gjorde slut. Ungefär två veckor efter att min lillebror föddes. Men jag hoppas fortfarande på oss. Borde inte det säga något om min tvivlan på om jag älskade honom förrut? Här har jag mitt jävla svar! JA DU ÄLSKAR HONOM OCH HAR ALLTID GJORT!
Jag hatar vissa människors förhållanden. Dom är tillsammans konstant, tänk på era vänner för fan?!?!
Jaag var aldrig så, mitt och hans förhållande var så annorlunda från alla andras.

Jag önskar vi kommer tillbaka. Kanske om tio månader till? Har allt förändrats igen??
hmm... undra vad som då väntar .

XXX//.......