Sometimes the heart can see what is invisible to the eye...

Jag vet att jag kan och jag vet att det kommer att gå. Men jag är så rädd. Rädd för att misslyckas så varje gång jag tänker på det får jag en klump i magen och tårar i ögonen.
Varför? För att jag ser tillbaka på mitt förflutna, det som hänt mig en gång tidigare.
Vågar jag verkligen sätta mig in i det en gång till? Varför utsätta mig själv för någonting sånt?

Jag måste vara dum i huvudet, men jag har bestämt mig för att ta en chansning...