Med det syftar jag på gårdagens händelse, drottninggatan korsningen till Olof palmes gata.
Terror dådet.

Historien ur mitt perspektiv:
Jag och Paulina går och gymmar vid sveavägen. Då vi går därifrån är klockan 16.50 kanske. Vi går sedan för att sola, då vi går förbi drottninggatan är väl klockan 17.00. Vi har ingen aning om vad som skall komma att inträffa inom 15 minuter. Vi fortsätter att gå och pratar på som vanligt. Vi pratar om kvällen, planerar lite.
Då vi går in till solariumet är klockan 17.10. Då vi solar passerar klockan 17.15 och då vi går ut är klockan ca 18.00. Vi märker ingenting. Vi har missat hela händelsen, genom att ligga i ett solarium. Vi går hem och får redan på vad som hänt. 
Senare på kvällen ser vi hur stort det egentligen var. Drottninggatan som vi gick ner för då vi skulle ut senare på kvällen, var avstängd lång väg och vi fick ta en omväg runt om den. Vi ser en bil som är konstigt parkerad och bränd. Vi ser poliser och stora polisbilar fulla med fler säpo poliser. Vi går sveavägen upp och då vi kommer till kungsgatan ser vi att de har spärrat av där också.
Det som hänt, en bil som sprängts och en man som sprängt sig själv. Detta för att protestera mot soldaterna i Afganistan(om jag minns rätt). Två personer skadade. Meningen var att döda fler svenskar, men uppdraget misslyckades. Som tur var.

Mycket läskigt, men som sagt jag missade allt och såg endast det som lämnats kvar senare på kvällen..